Jim Friberg: Fredag

Jag vet inte vad jag gjort. Veckan bara gick. Och det finns väl egentligen ingen poäng med det här inlägget, bara en kort redogörelse. För det är väl sånt man gör när man dyrkar bloggdjävulen? Förklarar vad som händer i ens liv?

Jag har haft mina upp och ner ett tag nu. Krupit in i mig själv och inte skrikit till någon. Men idag ska jag lämna in Kärleksberättelsen till redaktör. Sen fortsätter livet någon annanstans. Så nu kan jag snart gå tillbaka till att vara arg här. Ett tag i alla fall, innan jag ska börja arbeta med något annat bokprojekt som jag inte riktigt bestämt mig för än.

Jag har hållit mig från att uppdatera här ett tag. Det har varit rent avsiktligt från min sida då mitt medvetande varit på glid igen, antagligen är. Kanske kommer jag att ventilera något om det sen, men just nu känner jag mig inte hjälplös nog för att blotta mig för flocken. Än så länge är jag inte intresserad av att bli lämnad till rovdjuren. Men jag försöker samla mig i en situation då internet bara känns som den mest hopplösa delen i mänsklig utveckling.

Jag var på Berättarkraft i Karlskrona i lördags och ställde ut Makaber. Jag var glad, träffade en människa som jag nog kan komma till att tycka om mycket. Men för er som letat efter mig för att höra mig snacka eller något om mina relationsskräcks-dramor hittar ni mig inte. Det samtalet fick jag aldrig, och jag är inte sån så att jag bjuder in mig själv. Dock är det roligare att vara svartlistad än ingen alls.

 

Från helvetet.

Jim.F

Svartpoet, författare och olydig undersåte till monarkin i trotsåldern. Jag, och den fria viljan är bara här för att förlöjliga dig. För att du inte trodde du hade instinkter.